16 november...och jag funderar starkt på att är det i november mitt liv ska rinna mot sitt slut. Finns ingen ork, finns ingen del på min kropp längre som inte är söndertrasat av hålet i bröstkorgen längre. Men så feg ska jag inte vara, så egoistisk ska jag inte vara!

Även om smärtan är större och smärtsammare än någonsin så ska jag försöka dra mig igenom varje dag tills jag kommer på något så jag kan fara bort. Bort från allt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

00.40 och här ligger jag igen, stirrar upp i taket och kan inte sova. Läser gamla inlägg, bläddrar snabbt igenom vissa, orkar inte läsa det.  Kampen mot mig själv fortsätter...kommer den någonsin att vara över?  Tror inte det. Min andra hälft l...

23 juni! vars far tiden? Satan så fort allting har gått, gått ut skolan vilket fortfarande inte har slagit mig?? Förstår inte varför det inte grabbar tag i mig, en sån stor händelse...men det kommer väl snart hoppas jag=)   annars vill jag inte...

Jag vet inte vad jag vill längre, vad jag har i åtanke...   Jag vet vad det är som håller mig kvar här, och om det inte funkar så kommer mitt hjärta gå i tusen delar och jag har då redan planerat att skulle det hända ska jag flytta så långt bort ...

jaa...det var ett tag sedan man var in här. Har mer och mer börjat glömma bort denna dagbok.   Och vad har hänt under tiden? Inte mycket egentligen fast ändå. Har iaf fyllt år :) Börjar inse att sommaren närmar sig och som varje år får jag mer ...

Länge sedan jag skrev nu, har inte kunnat hosta upp några enstaka ord för hur jag känner och mår just nu. Om man fick välja skulle man mer än gärna sova bort några veckor eller månader...   Känner hur det "gamla" hålet i bröstkorgen slits upp m...