Drömmer om att sväva bort, bort från allt och alla...

Drömmer om att få packa väskan och bara sticka ifrån allt.

Drömmer om att få slå mig fri.

Men så enkel är inte verkligheten. Varje gång jag drömmer mig bort så måste man alltid komma tillbaka till verkligheten igen och det smärtar i mig varje gång när jag inser att det bara är drömmar.

Jag försöker le men på insidan så trasas jag sönder mer och mer och det känns som smärtan ska döda mig sakta. Jag vill bara gråta men jag kan inte, till villken nytta?!

Orkar inte med all som pågår.

Det är ingen runt mig som egentligen vet hur jag mår, jag har börjat söka försiktigt om jag får bo hos någon släkting eller kompis...

Vi får se hur det kommer gå...

Vi hörs sen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

00.40 och här ligger jag igen, stirrar upp i taket och kan inte sova. Läser gamla inlägg, bläddrar snabbt igenom vissa, orkar inte läsa det.  Kampen mot mig själv fortsätter...kommer den någonsin att vara över?  Tror inte det. Min andra hälft l...

23 juni! vars far tiden? Satan så fort allting har gått, gått ut skolan vilket fortfarande inte har slagit mig?? Förstår inte varför det inte grabbar tag i mig, en sån stor händelse...men det kommer väl snart hoppas jag=)   annars vill jag inte...

Jag vet inte vad jag vill längre, vad jag har i åtanke...   Jag vet vad det är som håller mig kvar här, och om det inte funkar så kommer mitt hjärta gå i tusen delar och jag har då redan planerat att skulle det hända ska jag flytta så långt bort ...

jaa...det var ett tag sedan man var in här. Har mer och mer börjat glömma bort denna dagbok.   Och vad har hänt under tiden? Inte mycket egentligen fast ändå. Har iaf fyllt år :) Börjar inse att sommaren närmar sig och som varje år får jag mer ...

Länge sedan jag skrev nu, har inte kunnat hosta upp några enstaka ord för hur jag känner och mår just nu. Om man fick välja skulle man mer än gärna sova bort några veckor eller månader...   Känner hur det "gamla" hålet i bröstkorgen slits upp m...