Det känns som någon har smällt en dörr rätt framför näsan på mig. 

Hålet i bröstkorgen hugger till lite, jag faller ner på mina knän och hukar mig med armarna tryckt mot bröstkorgen. Tur att jag är i mitt rum där ingen ser mig. Känner hur tårarna fyller mina ögon men jag tvingar ner dom igen, jag vill inte gråta men jag vill skrika men en stor klump har bildats i halsen så jag provar inte ens öppna munnen. Hålet sliter till igen och jag kan nästan höra hur det rivs innuti mig, jag trycker armarna hårdare mot bröstet sen kan jag inte tvinga ner tårarna längre. Jag bara låter dom få rinna ner för mina kinder för att sen lämna mig vid min käke för att hamna på golvet. Mina muskler kör någon sorts dragkamp inne i mig och det känns som jag dras åt olika håll.

Min dörr var öppen, öppen för min familj att få stiga in men för att riktigt nå fram till mig hade jag byggt en till dörr. Den fick dom inte komma igenom. Jag är på väg till min pappas dörr, jag ser honom. Han står och ler mot mig med ena handen på dörren, som för att hålla den uppe för mig. Men när jag är på väg att ta min fot över tröskeln förrändras något i hans blick, jag hinner granska hans ansikte innan min for lyfter golvet. Jag ser ett förvånat uttryck i hans ansikte och just då slänger han igen dörren.

varför såg han förvånad ut?

Vill han inte att jag ska komma?

Min mamma skyndar sig att krama om mig, trösta mig men jag glider enkelt ur hennes grepp. Vill inte att hon ska trösta mig, hon är inte mycket bättre än pappa. Jag går därifrån för att få vara ensam och känner min mors blick i ryggen när jag går. Hon får vara förvirrad om hon vill men jag vill inte att hon ska trösta mig....

Har bara gått omkring här hemma och inte gjort så mycket. Satt och såg tv ikväll när jag hörde hur min telefon i min byxficka plinga till - Sms. 

Som jag har kallat honom här, det var "sms killen". 

Även om vi inte pratade om något viktigt så värmde hans ord mer än han tror. 

Nu ska jag sova. Vi hörs i morgon hörrni. Kram på er<3<3

Det kliar i händerna för mina fingrar sakna att få dansa över tangentbordet och låta mig skriva av mig lite. Brukar kännas lite bättre då, när jag har fått skriva av mig lite men nu är det som en vägg har dykt upp i skallen på mig :/

Har hjälpt syrran efter middagen, färgade hennes hår osv...vill också färga mitt hår, usch så fult det är...

Nu har jag iaf inget att göra, igen :/ Ska nog gå ner och se tv eller kanske läsa. Jippie vilket liv jag har....

Vi hörs igen på ett tag. Ska komma på något bättre att skriva om.

Kraam <3

har typ varit på stan hela dagen känns det som. Syrran var också på shopping humör så vi for in till stan och shoppade loss :) Köpte lite små grejor och 2 par tröjor, ska ha ena på första skol dagen. :) Nu har jag då löst kläd-problemet ;D

Har nyss ätit lite middag, mamma ringde just när vi skulle hem och undra när vi skulle komma hem för hon var så hungrig och ville börja med middagen. Haha lilla mamma kan vara så söt ibland <3

Nu ska jag bara ta det lugnt ett tag sedan hjälpa syrran lite :)

Vi får höras lite senare. Kraam på er <3

Idag vaknade jag runt tio igen och det var inte så farligt sent :)

Hade ju en liten "spa kväll" för mig igår och nu känner jag mig jätte fräsch och fin :) Idag vet jag inte vad jag ska hitta på. Funderar på att fara till stan, ska fråga om syrran vill följa med. Är lite shopping sugen :)

Vi får höras senare. Kraam på er<3

Det här med att vända på dygnet funkar inte för mig, men jag måste skärpa mig. Snart är det skola och då måste man stiga upp tidigt igen....huuu :/

Ajaa, nä ska sova ut i morgon. Så tänkte bara säga God natt till er,

Vi hörs i morgon. Puss på er <3

orkade inte sätta mig vid datorn när jag vaknade och sedan så kom pappa förbi här och tog jag och syrran med på Lunch :) Det var trevligt och maten var jätte god. Nu sitter jag bara i mitt rum och lyssnar på lite musik.

Funderar på att pyssla om mig själv lite, kanske en ansiktsmask och måla naglarna :) Men ska bara ta det lugnt en stund först.

Vi hörs, kraam på er<3

..................................................

En tanke slog mig idag när jag tittade ner på min arm och såg mina fula ärr som jag själv har gjort. Vad kommer mina nya klass kompisar tycka om mig om dom såg ärren? Jag kan inte lura någon som frågar vars jag har fått dom ifrån, ingen tror på mina dåliga ursäkter. Kommer dom se mig som ett Emo fast jag inte alls beter mig eller ser ut som en. Jag antar att dom kommer se mig som det endå men ska försöka dölja ärren så länge som det går. 

Tycker inte heller om när kompisar och släkt ska kolla vem som är brunast, ni vet, man skojjas och lägger armarna mot varandra och bedömmer vem som är brunast. Självklart så ställer alla sig på den sida på den armen där mina ärr är ingraverade i min arm. När jag utan att tänka höjer armen mot den andras arm och ser ärren som är lite brunare än resten av min arm och lite rosa så stelnar jag till och drar armen bakom ryggen och klämmer fram orden bland mina tänder: Jag tror du är brunare.

Vet inte om jag ska hata mig själv för dom ärren eller inte.....

Jaa, tänkte bara säga God natt till er. Ska försöka lägga mig och sova eller så kanske jag ska läsa en stund. Vi får se :)

Orkar inte skriva så mke mer, så det blir ett längre inlägg i morgon.

God natt på er <3