vilken lång dag säger jag bara...pust, ni anar inte hur skönt det känns nu när jag ligger i min sköna säng som bara väntar på att den ska få bli sovd i =] Ska snart stänga av datorn när jag har pratat klart lite med "sms killen", han vart helt plötsligt väldigt pratsam =)

Gud har sådan ångest nu ikväll att jag bara vill gråta! känner mig fet...vad har det hjälpt att jag har ätit som en gris! INGET, det har inte hjälpt ett dugg...va fan ska jag ta mig till med mig själv!

I morgon, träning och åter igen träning...lite mat, inge godis.!

Nej, ska inte tänka på det mer, inte ikväll, inte just nu...

Det syns på mig, att det allmänta ångesten kryper tillbaka...jag ler samtidigt mot den välkommande tillbaka men vill inte att någon annan ska se den. Ett par snälla välbekanta ögon på skolan idag frågade hur jag mådde. Klart man svarar Bra! Det är en ren reflex jag har lärt mig med åren att svara när folk frågar hur jag mår.

Men don där snälla ögonen tittade snett mot mig och hon sa: Nej Malin jag ser att det inte är bra...

Jag bara sänkte blicken....om det hade varit ett par veckor tidigare så hade jag nog sagt som det var. Sanningen! Men jag kan inte, berätta hur det egentligen är...hur ska jag kunna uttrycka mig i ord när det går så mycket bättre att skriva. Jag behöver inte hennes hjälp, inte hennes stöd. Jag är tacksamm mot den och för att hon har hjälpt mig så många år, nu känner jag bara att det är dax att svälja min ord! 

Jag stryker mina fingrar genom mitt blöta nytvättade hår. Andas in och ut....tittar på mig själv i spegeln. Tål inte att se mig i spegeln lång stund. Vänder ryggen mot och börjar ta på mig mitt enorma linne som jag sover i men som dessutom döljer det jag skämms för...

Sätter mig framför datorn, skärmen lyser ovanligt ljust. Jag kisar lite mot ljuset. Tänker igenom vad jag ska skriva ikväll...vill lätta mitt hjärta så börjar skriva men märker ju mer och mer jag skriver så sjunker jag mer och mer ner i det djupa hålet. Jag vet att jag sjunker, men det känns bra att skriva...det känns lite bättre....som sagt: Ett Steg Bakåt, Två Steg Framåt!.  <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

00.40 och här ligger jag igen, stirrar upp i taket och kan inte sova. Läser gamla inlägg, bläddrar snabbt igenom vissa, orkar inte läsa det.  Kampen mot mig själv fortsätter...kommer den någonsin att vara över?  Tror inte det. Min andra hälft l...

23 juni! vars far tiden? Satan så fort allting har gått, gått ut skolan vilket fortfarande inte har slagit mig?? Förstår inte varför det inte grabbar tag i mig, en sån stor händelse...men det kommer väl snart hoppas jag=)   annars vill jag inte...

Jag vet inte vad jag vill längre, vad jag har i åtanke...   Jag vet vad det är som håller mig kvar här, och om det inte funkar så kommer mitt hjärta gå i tusen delar och jag har då redan planerat att skulle det hända ska jag flytta så långt bort ...

jaa...det var ett tag sedan man var in här. Har mer och mer börjat glömma bort denna dagbok.   Och vad har hänt under tiden? Inte mycket egentligen fast ändå. Har iaf fyllt år :) Börjar inse att sommaren närmar sig och som varje år får jag mer ...

Länge sedan jag skrev nu, har inte kunnat hosta upp några enstaka ord för hur jag känner och mår just nu. Om man fick välja skulle man mer än gärna sova bort några veckor eller månader...   Känner hur det "gamla" hålet i bröstkorgen slits upp m...